Kaffepost #2

Bleh.

Igår var en skitkväll. På alla sätt och vis. Återigen hade jag önskat att jag hade ingredienserna till en gin och tonic. Men det har jag inte. Jag har faktiskt nästan aldrig sprit hemma, ens öl. Någon turnering blev det tyvärr inte och den enda laddermatchen man kör går åt pipan för ovanlighetens skull.

Anyhoo.

Jag spelar Kingdoms of Amalur. Mest för att jag vill ge det en rejäl chans, men det verkar inte som att det fastnar något bättre. Så dagen kommer sannolikt istället gå åt till att provbaka en västerbottenpaj. Jag hade fått för mig att den var svår att göra men det verkar inte så. Så det ska nog gå bra.

Gud vad mitt liv är spännande.

Kaffepost

Klockan är 11:21 och det regnar ute. Det är helt kolmörkt. Eller kolsvart. Kan man säga kolmörkt? Mörkt som kol är det i alla fall, mitt på dagen. Jag gillar regn och mörker, som den glada nörd jag är.

Nu när hösten kommer ska jag se om jag kan uppdatera lite oftare (har ni inte hört den innan?) Men jag ska ge det en chans, och kaffe har alltid varit en bra katalysator för min del.

I höst ska jag läsa statsvetenskap. Jag hoppas få frilansa lite samtidigt för att tjäna några kronor, annars blir det mer än tight med slantarna. Jag känner inget särskilt inför studierna faktiskt. Förutom att det blir första gången på länge som jag läser något riktigt igen. Med “riktigt” menar jag något som är förankrat lite mer till verkligheten och som handlar om smarta människor som sagt smarta saker som blivit till smarta lösningar som man kan diskutera smarta diskussioner om. Till skillnad från att sitta i källarlokaler framför datorer och hamra fram hemsidor och programmeringsbara lösningar som jag aldrig ärligt talat brydde mig så himla jättemycket om.

Detta kaffet är hur gott som helst. Som den vanemänniska jag är dricker jag alltid samma kaffe med ungefär samma mått. Arvid Nordquist, Grandia. Ifall ni någonsin skulle vilja bjuda mig på kaffe så vet ni vad som gäller. Det är Arvid som gäller.

What else?

Jo. Ikväll ska jag spela CS:GO-cup. Jag ska se om jag kan skaka igång mina rostiga gamingnerver och testa den nya CS-skapelsen fullt ut. Jag har redan spelat betan lite och är ändå positivt överraskad. Det är inte CS 1.6 och det ska det inte vara heller. Men samtidigt ger spelet mer respons och har en högre svårighetsgrad än CS:Source som nu mera är känd som CS-sällskapets lite långsamma kusin som tvångsomhändertogs och lever i ett rum med vadderade väggar.

I andra gamingnyheter installerade jag Kingdoms of Amalur: Age of Reckoning. Jag vet inte varför. Jag spelade demot för länge sedan när det streamades överallt av allt och alla men fastnade inte för det. Men nu har jag ju faktiskt en dator som kan visa fler än tre polygoner samtidigt så jag ska spela det lite längre än demot denna gången och om inte annat titta på alla fina träd. Att faktiskt ha en dator som pallar har återupplivat mitt spelintresse. Battlefield 3’s campaign klarade jag på tre dagar.

Ah, just det. Jag har en ny hörapparat. Och nästa vecka ska jag testa en ännu nyare. Detta har jag inte gjort på sex år. Och mycket hinner hända på sex år i teknikvärlden. Att säga att det är en svår process är en grav underdrift. Vi får se hur det går.

Och vi får se om det här kaffepostandet blir en återkommande sak.

Leverpastej.