Månad: juli 2010

Jag tycker om den här. Den är fin. Hon är ganska fin också.

> LIGHTS – River – Acoustic Version

> Monty – Seglaren

Jag har klätt bloggen i provisoriska kläder tills jag orkar sätta mig med ett stylesheet igen. Men detta var ganska trevligt också. Det ger lite flashbacks till den tiden då jag faktiskt trodde skrivandet kunde leda någonstans. Då jag var lite oförstörd. Inte väldigt oförstörd, jag hade ju trots allt slagits i Prag. Men lite oförstörd var jag. En aning sådär. Lite som att man inte slog första slaget. Ungefär så.

Jahapp. Mitt fina tema bröts vid en uppdatering. Uppdaterade WordPress till 3.0.1 och tydligen bestämde den sig för att helt utan mitt medgivande även uppgradera temat till den senaste versionen. Vilket såklart bröt alla ändringar jag gjort i det. Så nu är mitt fina tema borta. Puts väck. Tack så himla mycket.

Jag som för en gångs skull hittat ett utseende jag ville behålla på sidan. Det var solitt och lätt att anpassa.

Vi får se när eller om jag orkar göra om det. Tveksamt.

Fan då.

Någon googlade manlig utveckling och hamnade här.

Score.

Såja.

Du kan sluta skratta nu.

Move along.

Jag tror jag är dömd att vara lite töntig för all evighet. Det måste ha varit någon slags ceremoni innan jag föddes. Jag lyfte upp tröjan idag och såg ned på en helt grisskär mage. Utan rutor. Jag snubblar på ord. Snubblar jag inte på dem kommer de i alldeles för rapp takt. Om jag inte pratar snubblar jag istället på diverse trappor eller pallar som tydligen placerats ut överallt utan min vetskap.

Skulle jag lyckas undvika alla fysiska hinder och finna intresse för någon av det andra könet är gensvaret något som närmast kan förknippas med moderskänslor och de sällsynta dagar jag faktiskt träffar någon av det motsatta könet tycks mitt ansikte få någon slags panikångest med tillhörande flashback till gymnasiet och stressar upp så sig till den grad att minst två finnar hittar fram ur mitt alltid urtvättade och noga skrubbade ansikte. Inte ens minnet av att ha varit med en tjej kan trumfa faktumet att jag inte är med densamma längre även om jag inte bryr mig ett dyft om henne på det sättet idag. Men jag är den som på något sätt även lyckas behandla minnet av en sommarflört med total avsaknad av coolhet.

Jag är lite smått charmig sådär. I sandaler.

Men även lite smått charmiga pojkar tröttnar på att bli grisskära varje sommar.

Jag har en skäggig självbild.