Bronsfärg

I min jakt på lite statistik för bloggen upptäckte jag att detta inlägg borde hamna under Populära inlägg då det var topp 20 av alla inlägg någonsin, en bra bit över flera andra på listan. Det inlägget har alltså fått väldigt många besök. Det går inte att veta om det är många olika eller flera besök av en och samma person. Det måste inte nödvändigtvis vara det sista. Men tanken är väl fin.

Inlägget som sådant är ändå bra tycker jag, när jag läser det i efterhand. Jag har inte samma känslor idag som då det skrevs och det är intressant att läsa texter som blivit lite dammiga och vikta med tiden. Andra känslor mellan raderna dyker upp som jag då kanske inte visste att jag hade.

Det är fint tycker jag.

Det också.

Ni får förresten väldigt gärna säga till själva om det finns något inlägg ni saknar i den listan, eller något som ni tycker ska tas bort. För sannolikheten är stor att om jag någon gång väljer att föreviga det här systematiska självutlämnandet på något sätt, så står de inläggen först i kön.

Det har blivit några egoinlägg nu, men det är ju min blogg, så watcha’ gonna do.

Peace out.

Och det där.

Publicerat av

Kalle

Bloggveteran. Säg hej @bykalle.