En stor pojke

Idag blev det väldigt uppenbart för mig att jag blivit äldre. Inte vuxen, inte en man.

Utan en stor pojke.

Det börjar någonstans med fantasier om att flytta hemifrån. Innan dess är man inte ens intresserad av något sådant som i praktiken bara krånglar till ens liv. Men för varje månad som går känner man ett behov av att bli sin egen. Av att diska sin egen disk, laga sin egen mat och tvätta sina egna kläder. Det börjar också någonstans i första mötet med någon annan. Innan dess är man inte intresserad av något sådant som i praktiken bara krånglar till ens liv. Men för varje dag som går får man mer och mer ett behov av att hålla någons hand lite extra hårt. Av att lägga handen i nedre ryggen ovanför svanken för att visa, inte för andra, utan enbart för henne att man vill finnas där.

Man vill se någon.

Och bli sedd.

För mig tog det lång tid att hitta en lägenhet. Det tog lång tid att komma till punkten där jag ville få mitt eget utrymme och städa upp mina egna misstag. Men så kom känslan av att vilja bryta sig loss och jag kände mig redo. Redo att göra mig fri från vad andra säger. För mig tog det också lång tid innan jag blev sedd. Det tog lång tid innan jag ville lämna ut mig och alla mina osäkerheter. Men så kom hon och en stor börda lättade från mina axlar. Jag kunde äntligen vara mig själv utan att vara rädd för vad andra tycker. Det dög ju. Jag dög ju. Faktiskt.

Men idag insåg jag att oavsett hur många möbler jag än flyttar, hur mycket disk jag än diskar eller hur många elavtal jag än skriver under, så kommer känslan i magen inte att försvinna. Det blev uppenbart idag.

Att när jag äntligen sätter nyckeln i den där dörren och vrider om kommer inget maskera faktumet att jag bara är en stor pojke.

Med ett brustet hjärta.

Publicerat av

Kalle

Bloggveteran. Säg hej @bykalle.

En kommentar till “En stor pojke”

  1. Ibland känns det som om jag har en sten i bröstet. Det är nog då jag längtar härifrån som mest. Men sen inser jag att jag inte har någonstans att ta vägen om jag lämnar mitt “här”, och att hur mycket man än flyttar så kan man inte flytta ifrån det som är trasigt hos en själv.

Kommentarer inaktiverade.