Ett liv till höger

Idag satt jag längst bak till vänster i bussen. Det var en märklig upplevelse. Efter att ha stått och frusit vitala delar ned till tjälen i marken hade jag äntligen hoppat på. Jag brukar alltid sätta mig till höger. I alla sammanhang. Jag är helt döv på höger sida och har således vant mig vid att se till att vänster öra är mot den största ytan av lokalen. Så att jag kan höra. Likadant på bussen. Jag sitter alltid i mitten till höger. Inte för nära dörrarna för där är det kallt. Utan alldeles lagom i mitten. Men idag slog det mig att jag inte bryr mig ett dyft om vad som sägs i bussen. Människorna intresserar inte mig. Bara musiken i min iPod och på mitt Spotify. Från vänster såg allt annorlunda ut. Hela stan förändrades utanför fönsterna. Idag satte jag mig längst bak till vänster i bussen och såg något nytt och kände mig helt okej, nöjd med att vara döv på höger öra.

Publicerat av

Kalle

Bloggveteran. Säg hej @bykalle.