Nya mojänger

Okej, lite new features här på bloggen eftersom jag börjar bli lite av ett teknik-webbdesign-freak. Så går det när man läser Interaktiv digital design, även om vi enbart haft tenta i pedagogik hittills (say what?).

För det första, som alla säkert redan har sett till vänster, så har jag börjat twittra. Ja, ja. Jag vet att jag för länge sedan svor mig fri från denna fördummande syssla. Men jag gjorde dock det på ett villkor. Såvida jag inte hade en händig liten iPhone att använda mig av. Och, voila. Denna jul blev jag med iPhone och har inte kunnat slita mig från det lilla underverket. Minus till användandet av iTunes men i övrigt är det ju ungefär som att hitta en vattenpöl strosandes i gummistövlar. Det går inte att låta bli.

För det andra, nere till vänster finns en smidig liten spellista som helt sonika är direkt kopplad till mitt spotify (via last.fm). Så den som känner sig intresserad av just det, jag vet att ni är flera, så är det bara att kika där ibland för att se vad jag lyssnar på. Det kommer definitivt inte vara någon censur utan säkerligen får ni se vilken musik som helst. Min musiksmak omfattar i princip allt förutom hip-hop/rap och diverse metal. Så en och annan skämslåt får jag stå ut med att den dyker upp. Typ denna.

Och slutligen har jag stuvat undan alla nedrans obligatoriska listor vi alla sett till leda. Blogrolls, favoriter osv. är numera förpassade till footern. Men det är inte det roliga. Det roliga är hur man tar sig dit. Den vita pilen till höger är rolig att klicka på. Tycker jag.

Det var allt.

Hoppas det känns lite fräschare nu.

Här luktar i alla fall ganska nystädat.

AD

Jag är så himla nere med Arrested Development just nu att det är galet. Och då har jag fortfarande inte sett första säsongen. Efter en liten paus har jag återupptagit det och skrattar byxor och vett av mig. Det är fucking fantastiskt. Men jag är sällsynt långsam att se det. Om vi bortser från att det tog mig två år och lite toplessdans att upptäcka det så har det tagit mig cirka en månad att se igenom första säsongen. Normalt sett när jag upptäcker en serie så har jag plöjt det på en vecka. Men inte nu. Jag drar ut på det. Jag gillar det så mycket att jag inte vill göra andra saker när jag ser det, jag vill inte äta, eller ligga för att sova, städa eller något av det jag brukar när jag strökollar. Nu vill jag vara helt hängiven det och då går det inte an att slösa en vanlig tjugominutare för att se det. Nej.

Jag ser det med en sådan helvetes andakt.

This is good shit i tell you.

They can go fuck themselves

Undrar hur Micke Samuelsson känner sig idag. Han kan inte vara helt nöjd med sig själv. Nog för att man får vara besviken, särskilt när det gäller ett OS på hemmaplan, men han skulle nog ha fortsatt bitit sig i tungan. Nu tror jag att han kan glömma en eventuell reservplats. I nästan varje turnering är det någon som får åka hem skadad förr eller senare och med tanke på hur det i uttagningen säkerligen stod och vägde mellan just Samuelsson och Modin stod Micke antagligen högst på listan över reserver. Nu kommer den eventuella reservplatsen gå till någon annan, kanske en viss Linus Omark.

Som ni kanske märker har jag följt det hela med stort intresse. Jag är som helhet inte så intresserad av klubbhockey, men OS och VM har alltid engagerat mig. Och denna gång har jag varit med hela vägen och sett spelare komma med i diskussioner och försvinna lika snabbt. När jag själv ögnar igenom truppen som tillslut togs ut är jag inte särskilt överraskad över något namn, förutom då just Fredrik Modin. Roligt hur han inatt gav svar på tal direkt.

Att Patric Hörnqvist kom med är bara roligt. Trots att man inte är en veteran, ett stort namn eller en supertalang så kan det löna sig att ligga i. Han har haft en undanskymd roll och mest harvat i farmaligor. Men denna säsong har han tagit ett rejält kliv in i Nashville och börjat rada upp poäng. Roligt då att se hur det direkt lönar sig med en plats i OS-laget. Men på samma ämne skulle ju självklart Niclas Bergfors funnits med. Förmodligen en av årets rookies i NHL som bara 22 år gammal börjat ösa in poäng i New Jersey Devils, som dessutom tillhör ett av de starkare lagen i Eastern Conference. Med tanke på att den stora förtrupp som för länge sedan togs ut fick vara precis hur stor som helst kan man ju undra varför man inte hade med denne Bergfors som även om han inte började producera förrän sent på hösten gott kunde fått plats, för att sedan sannolikt blivit uttagen efter att ha presterat så väl. Nu försökte förvisso Bengan lägga till honom i efterhand och rätta sitt misstag men missade dopings-kontrollen. Mycket klantigt. Nu blir vi utan en av höstens stora sensationer i NHL, alla kategorier.

Men laget ser väldigt starkt ut ändå. Jag är optimistisk när jag säger brons.

Kanada och Ryssland är så mycket bättre i år att allt annat än de två i finalen är en skräll.

Men Sverige står först i kön.

Ikväll blir det JVM-hockey mot ryssarna.