Du och jag Alfred

Det är så svårt att begripa. Så svårt att ens chockas. Man bara står där. När beskedet kommer. Och stirrar ut tomt.

Vill inte acceptera.

Allt annat blir suddig periferi.

Ta min hand, jag lovar jag ska hjälpa dig. Jag lovar att jag ska vara stark.

Det är du och jag. Du vet som Emil och Alfred i Lönneberga, som vi brukar säga.

Jag älskar dig.