Cirkusdirektörens dotter

De som känner mig väl vet hur jag kan bete mig ibland gällande min egen förmåga. Jag kan bli självkritisk. Vi talar inte om lite, utan om mördande självanalysering och sågning. Alla som varit nära mig vet att jag sysslar med detta i perioder. Och nu är jag där igen. Jag ogillar kvaliteten på mitt skrivande. Det är onödigt invecklat och surrigt. Jag tänker på poängen först och vill hinna fram till den så fort som möjligt att vägen, som faktiskt är den som är mödan värd, blir lidande. Det ogillar jag.

Om man tittar tillbaka så ser man vad som är problemet. Jag har nästan helt slutat läsa. Böcker. Det som jag älskade så. Jag brukade inte läsa särskilt creddiga böcker alls. Bara sådant jag råkade gilla just då, som Michael Connelly eller någon annan kioskvältare. Jag läste i princip vad som helst. Men sedan kom tiden på folkhögskolan. Då skulle vi läsa bara de största och tyngsta. James Joyce, Bertolt Brecht eller någon poet med märkligt uttryck.

Dessa titlar tror jag totalt dödade min glädje för att läsa. Det är bra litteratur, men inte direkt nöjesläsning, och något i alla fall jag mest tvingade mig igenom för att ha något att säga om dem. Just då. Idag minns jag ingenting av dem. Alls. Jo, de olika stilarna i Odysseus. Thats about it. Denna tid tog död på min upplevelse i att sitta med en bok. Glädjen försvann och ersattes med att läsa sidorna, och inte texten.

Igår kom jag på detta. Jag satte mig upp i sängen mitt i natten och kände mig lite sorgsen. Jag saknar verkligen glädjen i att läsa. I att läsa vad fan som helst för att jag gillar just den texten och inget annat.

Så jag rotade i min bokhylla, som dammade massor, och hittade Cirkusdirektörens dotter. Den hade jag aldrig läst. Jag satte mig i upp i sängen och tände lampan.

Och jag minns att jag faktiskt gillar vägen.

Mödan.

Publicerat av

Kalle

Bloggveteran. Säg hej @bykalle.

4 reaktioner till “Cirkusdirektörens dotter”

  1. Vi sitter i samma båt, Kalle. Jag har gått runt i flera dagar och saknat att läsa en välskriven bok. Jag känner mig tom utan att läsa för nöjets skull. Nu läser man bara för att lära in.

    Vi borde fly till ett litet hus och sträckläsa bok efter bok. Och dricka mängder med kaffe.

  2. Malin, deal. Men vi kan ju inte bara läsa. Nog kan man klämma in en och annan tv-serie-maraton också. Popkultur ftw.

Kommentarer inaktiverade.