Med huvudet inkopplat i väggen

Huvudet känns som en mixer just nu. Skolan drar igång imorgon på allvar och det första jag måste göra är att se om jag verkligen är registrerad på den ekonomikurs jag ska läsa. Det har mest handlat om kursers vara eller inte vara på sistone. Blandat med introduktioner och möten med folk. Som jag har mailat, sprungit och telefonerat runt för att får veta hur och var och när. Man får ingen vidare hjälp som sent anmäld. Och nu känns det som att jag får betala för att jag läste en kurs före alla andra i mitt program. Jag får sota för det.

Och i bakhuvudet gnager en massa varför och hur. Långt där bak. Men det är ingen mening att önska att saker ska bli som det var. Bara att se framåt och hoppas att det blir som det blir istället. Men jag avskyr att se någon jag tycker om lida. Det spelar ingen roll vad som är eller har varit. Jag kommer alltid önska att jag tilläts axla om så bara lite.

Men allt jag kan säga är att jag finns här och sedan vifta med en näsduk.

Om jag ens tillåts det.

Publicerat av

Kalle

Bloggveteran. Säg hej @bykalle.