Ganska jobbigt

Han sitter och päser. Läser en massa gamla inlägg och försöker hitta ett perspektiv. Men det enda han hittar är texter som påminner honom om den sommar då han började leva. Det är väldigt, väldigt märkligt att uppleva något man fantiserat om eller bara trott var speciella människor förunnat. Att uppleva vad man längtat efter så länge. Kärlek. Han lärde sig sakta och försiktigt medan det pågick, hade en utmärkt lärarinna. Men lika plötsligt som det klickade med några få rader på msn, lika plötsligt rycktes det bort och pojken som blev man undrar hur han ska hitta tillbaka genom andetagen. De där tunga andetagen som minner om nätter som han ville aldrig skulle ta slut. Han försöker se i gamla inlägg hur han gjorde när han bara var en pojke innan texterna. Kan han hitta tillbaks dit? För då var han ganska lycklig. Ganska tillfreds med allt. Sedan kom sommaren och med den blev han man och älskade med all energi han besatte och ganska var plötsligt ett svårstavat ord. Sedan rann det ut. Orden sades aldrig. Och kvar sitter mannen och dinglar med benen på en stol han önskade var större.

Ganska så mycket större.

Publicerat av

Kalle

Bloggveteran. Säg hej @bykalle.

2 reaktioner till “Ganska jobbigt”

  1. Doh. Synd att det tog slut så tvärt, jag antar att det inte finns så mycket man kan skriva annat än att tiden fortsätter röra på sig oavsett vad. Att det blir bättre liksom, och att det finns något positivt att ta med sig. Även om det är tungt när man befinner sig mitt i allt.

Kommentarer inaktiverade.