Inga skyldigheter

Jag behövde en paus. Till en början var jag bara förbannad. Men det gick över. Kommentaren var inget att uppröras över egentligen, och jag slutade bry mig efter första dagen. Men däremot insåg jag snabbt hur skönt det var att inte blogga ett slag. Jag hade länge inte haft något vettigt att skriva, men försökte ändå. Så som en bloggare gärna gör. Han känner sig skyldig att skriva. Det är förstås fel.

Man går in i väggen ibland. Jag har lärt mig hur det fungerar. Jag har lärt mig att jag inte kan sluta blogga. Men att man behöver pausa. Och när man kommer tillbaka igen är man ännu lite annorlunda. Man formulerar sig på en annan nivå. Man utvecklas ytterligare ett steg. Man börjar på ett nytt kapitel.

Det var skönt att inte behöva skriva att jag inte behövde skriva.

Det var allt.

Publicerat av

Kalle

Bloggveteran. Säg hej @bykalle.

4 reaktioner till “Inga skyldigheter”

  1. Att blogga är som att vara beroende av heroin. Det är väldigt, väldigt svårt att sluta och ibland försöker man, men tillslut är man där igen och får sin “all time high”. Det är i alla fall vad jag känner. Sedan är det som du säger, man utvecklas och blir bättre efter varje paus.

Kommentarer inaktiverade.