Jag, Maja och lastbilen

thesounds

[audio:01-the-sounds-song-with-a-mission.mp3,02-the_hives_-_try_it_again.mp3,03-sahara_hotnights-salty_lips.mp3,01-seven_days_a_week-wlm.mp3,03-the_ark_-_absolutely_no_decorum-nogrp.mp3,02-the-sounds-queen-of-apology.mp3,13-so-sad-so-lonely-hidden-track.mp3]

Mycket musik just nu. Ovan hör ni mina bästa tips för dagen. Använd pilarna i spelaren för att bläddra, eller bara lyssna igenom hela.

Jag har ångest för det mesta för tillfället. Speciellt min praktik då min plats är osäker. Det och att vi håller på med ett slutprojekt i skolan gör att jag stressar upp mig något sanslöst. När jag egentligen inte kan göra något åt det. Det blir som det blir. Men ändå kommer pressen, trycket på mig själv att göra allt perfekt och oklanderligt. Det var då själva fan att man inte kan skita i allt, ens när det är det enda alternativet.

Hade jag varit en skitstövel hade mitt liv varit vackert.

Jag hade kört lastbil.

Men vackert hade det varit.

Jag undrar om Maja känner så.

Publicerat av

Kalle

Bloggveteran. Säg hej @bykalle.

3 reaktioner till “Jag, Maja och lastbilen”

  1. Stress är förjäkligt! Jag kommer hoppa av lycka om jag överlever de kommande två veckorna. Isåfall ska jag fira så att det står härliga till ;)

  2. Är lastbilschaffisar per automatik skitstövlar? :)
    Fö citerar jag Dalai Lama: Det är meningslöst att oroa sej. Antingen kan man göra något åt saken, och då gör man det istället för att oroa sej. Eller också kan man inte göra något, och då är det meningslöst att oroa sej.

    Fö rekommenderar jag lite aerobatic. Bättre än terapi i alla dess former. man oroar sej inte mer :)
    http://aerobatic.se

  3. Raggoparden: Nä, men jag kände en skitstövel som körde lastbil. Det beror kanske på vilka likamed-tecken man drar.

Kommentarer inaktiverade.